Vacuumrörsolfångare

Vad är solvärme ?

Solens strålar omvandlas till värme och kan antingen användas i ett varmvattensystem där man producerar tappvarmvatten, eller i ett kombisystem där man producerar både tappvarmvatten och värme till huset. Dessutom finns det många andra tillämpningar, t.ex. värma en simbassäng, tillföra värme i olika industriella processer, eller till och med producera kyla genom evaporativ teknik.

Ekonomi / Lönsamhet för solvärme

Själva solvärmen är gratis. Man kan säga att man har en engångskostnad vid installationen, men sedan är det som tas emot gratis.

Solvärmetekniken (inte enbart solfångaren) utan även hur man kopplar in solfångaren har utvecklats rejält. Priserna har också gått ner, samtidigt som energipriserna höjts gång efter gång. Stora framtida höjningar förutspås av många experter, som anser att elpriserna kan fördubblas under de år som ligger framför. Detta gör att solvärmen blir allt mer lönsam och sparar mer pengar ju mer energipriset ökar.

En annan aspekt är att man har låga underhållskostnader på en solanläggning, bland annat eftersom man inte har rörliga delar som kompressorer eller liknande, förutom cirkulationspumpen som normalt håller länge och är förhållandevis billig att byta.

Givetvis ska man se solvärme liksom värmepumpar som en långsiktig investering, eftersom dessa inte betalar sig kortsiktigt.

Miljö

Solenergin är inte bara gratis, den är tyst, förnybar, ren och kan användas utan att orsaka skadliga utsläpp eller smutsa ner miljön.

En enorm energikälla

En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar under ett år! Ett vanligt villatak tar emot ca. sex gånger mer energi än vad huset förbrukar. I södra Sverige är solinstrålningen ca 1000 kWh/m2 och år, i norra Sverige ca 800 kWh/m2.

Kortfattad solenergihistoria

Solenergi är strålningsenergi från solen som når jorden genom elektromagnetiska vågor. Under tusentals år har mänskligheten använt sig av denna energiform för att på olika sätt värma sig själva och underlätta olika sysslor. Seriösa studier av solen och dess potential började på 1700-talet när man även använde sig av solen i olika experiment. På 1700-talet smältes diamanter med hjälp av solen.

I början på 1800-talet drevs värmemotorer med solenergi. I början på 1900-talet drevs destillationsanläggnignar i Chile och bevattningspumpar i Egypten med hjälp av solen. I slutet av 30-talet användes solenergi för att värma varmvatten vid Massachusetts teknologiska institut. Dessa och många andra experiment och tillämpningar har förstås hjälp till att utveckla solenergin till vad den är idag.

Idag används solen för att producera varmvatten i minst en miljon hushåll och 200 000 kommersiella byggnader i USA. I Kina används solen för att värma varmvatten i uppskattningsvis 15 miljoner hushåll. I Tyskland har man investerat mycket i solenergi, ca 15 gånger mer installerad solfångaryta än Spanien!

Numera är inte bara solvärme ett alternativ för "solfantaster" utan något som intresserar många. Intresset för att ta tillvara på solenergi har troligen aldrig varit större. Idag i Sverige så finns det både privata och kommunala fjärrvärmebolag som delvis använder sig av solvärme. Solvärme används också i stora lägenhetsområden i Sverige. Intresset för solenergi ökar för varje år.

Om några år vet vi mera.

Solfångare - de vanligaste typerna

1. Den enkla och primitiva varianten av solfångare med svarta plast slangar utan vare sig isolering eller glasruta (inte vanlig).

2. Den plana solfångaren som är uppbyggd av isolerad botten och absorbator yta, täckt av en glasruta (fortfarande vanlig).

3. Vakuumröret, överlägset ovan beskrivna modeller. Rören sitter ihop i moduler.

4. Glasrör av Borosilicat med vakuum inuti och en absorbator med selektiv ytbeläggning, denna modell har nackdelen att den är svår att täta mellan glas och metall för att stänga in vakuumet, därför är denna variant mindre pålitlig.

5. Vakuumrör med ett rör som går ner och upp inuti röret och har direktkontakt med mediet som cirkulerar ner i ackumulatortanken.

6. Solfångaren Intelli-heat

Intelli-heat solfångare

Vakuumrör med heatpipe inuti, glastermosvariant (som typ b), består av ett yttre glasrör av högvärdigt och tåligt borosilikatglas och ett inre glasrör med ett lager vakuum emellan som ger mycket bra isolering. (Den selektiva ytbeläggningen är applicerad i vakuumlagret). Det har samma uppbyggnad som en hederlig glastermos som kan vara varm inuti men kall på utsidan. Detta gör vakuumröret överlägset vid kyla eftersom det inte påverkas lika mycket av omgivningstemperaturen.

Solljuset släpps in genom glaset och träffar en superabsorberande yta vilket gör att bara en liten del av solstrålningen reflekteras bort. Strålningen omvandlas till värme transporteras ner till värmelagret/tanken.

Innerrörets selektiva ytbeläggning gör att bara ytterst lite av solinstrålningen strålas ut. Jämfört med plana solfångare relekterar Intelli-heat betydligt mindre solljus om ljuset faller in från sidan, eftersom hela rören absorberar runt om. Varje rör är en sluten krets vilket gör att om ett rör skulle gå sönder så behöver inte systemet tappas ur eller tas ur drift. Röret kan enkelt bytas ut eftersom det är anslutet med en “torr anslutning”.

Hemligheten ligger inuti röret, en heatpipe, ett kopparrör innehållande vätska som kokas till ånga och stiger upp och växlar över den högre temperaturen till husets system. Vid överväxlingen kondenserar ångan, går över till vätskeform och rinner ner igen för att börja om processen.

Detta är samma princip som i en värmepump där detta åstadkoms med en kompressor, här sker det utan kompressor med hjälp av solvärmen. Även en mulen dag kan Intelli-heat producera värme (i mindre volymer). Även när den ultravioletta strålningen stoppas av moln så passerar den infraröda strålningen och ger visst tillskott

Vi fokuserar på ett antal väsentliga faktorer: hög effektivitet, hög kvalité, driftsäkerhet och tillförlitlighet. Ett konkurrenskraftigt pris genom stora inköpsvolymer och fördelaktiga avtal med transportör och tillverkare(vakuumröret är inte så vanligt ännu i Sverige eftersom det hittills varit en dyr teknik).

I Tyskland finns solfångare installerade i stora volymer, gissningsvis för att de tycker om intressant teknik och har haft väsentligt högre energipriser. I Sverige installeras uppskattningsvis närmre 15 000m2 solfångare per år. Detta ökar nästan 25% per år.

Vår partner för vacuumrörsolfångare